Klematis Sizaia Ptitsa

30 augusti, 2020
Klematis Sizaia Ptitsa

Klematis Sizaia Ptitsa, integrifolia- gruppen, be mig inte uttala namnet. En icke-klättrare. Hos mig tog den många år på sig att börja blomma, det var först när jag ledde rankorna uppför en spaljé den kom igång. Det var nog för mörkt på marken. Men nu blommar den ihärdigt från början av augusti och långt in på hösten.

Knopparna är nästa svarta. Blommorna börjar som midnattsblå för att sedan gå över till mer blåvioletta nyanser. Charmigt vridna kronblad och faktiskt en svag gullviveljuvlig doft om man kommer nära. Rankorna blir runt två meter på en säsong och man klipper ner den helt på våren.

Ibland viskar jag till den ”det är dig jag älskar mest”, men tyst så att de andra inte ska bli avundsjuka.

Klematis Sizaia Ptitsa

Trädgårdsfilmer

16 maj, 2020
Cyklamenblad i regn

Regnigt, kallt och covid-19-isolering. Då får man roa sig med att skaffa sig inspiration och ny kunskap digitalt. Här några av mina favoriter på Youtube just nu.

Gardeners world – underbart brittiskt tv-program om trädgård.

Nowness Great Gardens – makalösa trädgårdar världen runt i vackra filmer.

Garden Answer – alltid lika glad och entusiastisk amerikansk kvinna som visar sin trädgård och ger  kunniga tips.

Slottsträdgården Ulriksdal – lärorikt från proffs, och mycket trevligt.

National Garden Scheme – besök brittiska trädgårdar digitalt.

RHS – Royal Horticultural Society – här kan man fördriva mycket tid. De om Chelsea Flower Show är roliga.

Striptease

15 maj, 2020

Hon är tveksam och försiktig med att lätta på vinterklädsel, praktmagnolian. Först har hon luden dubbel vinterpäls. När värmen kommer tar hon tveksamt av sig den ena, men dröjer länge innan den andra tas av. Och då lämnar hon ändå pälsmössan kvar på blomknoppen för säkerhets skull. Och visst gör hon rätt i sin tvekan. I år slog några frostnätter till precis när hon tänkt slå ut i sin överdådsblomning. Jag lägger ut en bild från 2018 istället, för synen var så sorglig med bruna slamsor i stället för blomprakt som  ingen kan gå oberörd förbi.

Magnolia knopp Magnolia knopp Magnolia knopp Magnolia knopp

Lökar

29 juni, 2019

Kände mig lite nedslagen en dag över att trädgårdens rabatter börjar bli överfulla så min favoritsysselsättning att plantera nya härliga växter måste begränsas. Men så slog det mig. Våren! Den tidiga våren, där finns det plats! Plötsligt blev trädgården några hundra kvadratmeter större. Kändes det som i alla fall… och en låååång beställning till Holland (Eurobulb) gick iväg. Efter en väntan (som också blev lååång) blev det äntligen dags att plantera ner dem i marken. Lite svårt att föreställa sig hur det ska bli när det är fel säsong. Bra att jag har mycket bilder från trädgården som stöd för minnet. Och jag ska erkänna att jag gjorde moodboards i Indesign för att matcha färgerna månad för månad. Plantorna brydde sig dock inte helt om mina planer. Men fint blev det! Det enda jag ångrar var nog att jag inte köpte fler iris. Och kanske ännu fler tulpaner. Krokus kan man ju inte få för mycket av heller…

Kanske den vackraste av alla tulpaner Tulipa ‘La Belle Epoque’.

Erythronium tuolumnense ‘Pagoda’, hundtandslilja.

 

Tulipa ‘Blue Diamond’

Tycker att denna kombination blev lyckad; Tulipa ‘La Belle Epoque’, Tulipa ‘Blue Diamond’, och Tulipa ‘Queen of Night’.

Erythronium tuolumnense ‘White Beauty’, hundtandslilja.

Tanken var att violetta krokusar skulle sticka upp ur den silvriga mattan av silverarv. Det funkade bra tycker jag. Sedan gömdes krokusbladen när silverfluffet växte. Crocus tommasinianus, ‘Whitewell Purple’ Crocus tommasinianus ‘Barr’s Purple’, Crocus tommasinianus ‘Ruby Giant’.

 

Stamma upp liguster

13 januari, 2018
Uppstammad liguster Uppstammad liguster

I somras fortsatte jag mina uppstamningsprojekt. Det är så kul att klippa och forma. Och fördelen med att ha en uppväxt trädgård är ju just att det finns uppväxta träd och buskar. Det är synd att ta bort dem, ofta går det att snygga till dem. Denna gång var det en ligusterbuske som blev tillfixad. Den var lite intetsägande tyckte jag. Med uppstamningen blev den mer som ett gulligt litet flerstammigt träd.

Vi har gott om vintergrön liguster som häck. De är bra tycker jag. Växer snabbt (på gott och ont…) och tätt och är lätta att forma prydligt. Bladen sitter kvar större delen av året. De är tåliga och om man klipper häcken sent på säsongen hinner den blomma på våren innan det är dags att klippa igen. Blommorna doftar visserligen något kväljande, men de drar till sig moln av fjärilar och andra insekter. Fåglarna gillar bären och att gömma sig i häcken.

Till skillnad från uppstammad tuja kommer ligustern nog vara mer skötselkrävande. På tujan kommer det inte (så många) nya skott på stammen, man det gör det på ligustern, som också kan roa sig med att skjuta rotskott omkring sig.

Eftersom liguster växer snabbt är det lätt att forma om den. Min tanke är att den ska få större och mer rund krona framöver. Den har fått backnejlikor runt fötterna som snart växer till sig till en silvrig matta. Skönt att inte behöva trixa runt med gräsklipparen.

Pyssel inomhus

7 januari, 2018
suckulent

I väntan på våren får man pyssla lite inomhus. Min sambo har svarvat ur några trädbitar och satt i en liten sillburk som håller kvar jorden. Suckulenterna jag planterat däri kräver varken mycket jord eller vatten, så det kan nog fungera.

Lycka är att skörda i december…

24 december, 2017
Grönkål

Grönkålen var en av de saker som lyckades i köksträdgården i år. Präktig och orörd av hararna räckte den gott och väl till den traditionsenliga grönkålssalladen på två julbord med våra familjer. Fantastiskt god är den och smakar krispigt nyttigt till all stabbig julmat.

Receptet är så här:

1 dl balsamvinäger

1,5 dl flytande honung

3 dl rapsolja

saft av en citron

1 tsk citronpeppar

1,5 dl rostade solrosfrön

Grönkål, ungefär ganska mycket

Repa grönkålen fint. Rosta fröna på svag värme i stekpanna eller ugn (ca 5 min i 225 grader). Blanda strax innan servering.

 

 

 

Drivvedsprojekt

19 oktober, 2017

Jag älskar drivved. Så silvrigt och vackert. I trädgården för det in lite mystik, lite trolskt och vilt.

Himmelskt himmelsblått

14 oktober, 2017

Jag älskar blått, och blå blommor är magiskt vackert i skuggan. När vi flyttade in rådde här total brist på blåhet, men det kommer snart vara åtgärdat.

Min efterlängtade blå rabatt börjar ta form. Än så länge är den lite ödslig, men snart nog kommer en klematis ‘Sizaia Ptitsa’ (som inte klättrar) mingla runt här bland moln av kaukasisk förgätmigej med silvriga blad och lysande blå kungsnäva.

Mellan trampstenarna finns en liten blå klocka jag inte vet namnet på (någon som vet?) och lyser vägen till “hemliga gången”.  Där står också en bolltistel på helt fel plats – den är vass att gå förbi.

En blå stjärnklocka ‘Campanula poscharskyana’ försöker jag övertala att välla ut mellan granitblocken. Och några (ja okay då, alldeles för många) klematis, ‘Jackmanii’ och ‘Lagoon’, ska lägga sig snällt tillrätta som kuddar på stenmuren – och inte ge sig på att klättra i häcken. Blå iris och praktveronika Veronica austriaca ‘Shirley Blue’ ska sticka upp här och där. På våren, blå krokus, pärlhyacint och vårstjärna.

En violettblå rhododendron ‘Impeditum’ måste nog flytta hit från den vita rabatten. Kommer bli så fint. Och så trångt. Men det är ju två bra anledningar att göra större rabatt, tror inte det kan bli för mycket blått för min del.  Och då kanske jag kan klämma in en spaljé Klematis JackmanimeStjärnklockad blåregn med…