Browsing Category

Klematis

Klematiskombinationer

7 januari, 2023

Jag älskar klematis. Det går nog inte att få för många. Så när platsen i trädgården börjar tryta då får man helt enkelt kombinera mera. Det blir väldigt fint också att blanda till exempel rosor och klematis, de samsas väl. Man kan förlänga blomningssäsongen genom att att de kan turas om att blomma eller få härliga färgkombinationer om de blommar samtidig.

Några saker att tänka på:

  • Välj kombinationer som vill ha liknande förhållanden.
  • Välj växter med liknade omfång och växtkraft, så den ena inte begraver den andra. 
  • Det är mycket enklare att kombinera klematisar ur samma beskärningsgrupp. Har du en som ska beskäras ner till marken och en som inte ska beskäras alls, så blir det trassligt att klippa rätt. 
  • Samma som ovan gäller för alla klematiskompisar förresten. Det är mycket enklare att kombinera de som ska beskäras på liknande sätt.
  • Rosor och klematis vill ha mycket av allt, ljus, vatten och gödning. Om de dessutom ska dela plats behöver de extra omsorg.

Några favoritkombinationer i min trädgård

Klematisen Jackmanii är en mycket vanlig sort. Det kan tyckas tråkigt, men det finns en anledning. Eller flera faktiskt. Den är tålig, frisk och enkel att föröka med sticklingar. Och fler vill man ju ha! Den har en fantastisk djup blåviolett färg. Det är något med färgen som gör att den lyfter fram andra färger. Nästan alla nyanser blir extra vackra ihop med Jackmaniifärgen! En solig plats går dock åt, den blommar inte så mycket i skugga.

Jackmanii och Rose the Fairy.

Rosen Pink The Fairy och klematisen Jackmanii (eller Polish Spirit, jag kan inte se skillnad på dem faktiskt…). Bägge blommar rikligt från juli-augusti och fram tills frosten sätter stopp. Rosen är en låg marktäckande sort egentligen, men jag band upp den på spaljén, och då blev den ganska hög.

Doftpionen är ju ljuvlig, men blomningen ganska kort. Den blommar tidig, och sedan kan den mer senblommande klematisen Rouge Cardinal ta över. Men ibland överlappar de, men det gör ju inget. Bägge klipper jag ner helt på hösten.

Madame Jula Correvon och Jackmanii tävlar i flest blommor och mest växtkraft. 

Mandelklematisens (Rubromarginata) små, små blommor doftar ljuvligt och ger ett nytt vackert skimmer över plymspirean som är lite oansenlig när de maffiga vita spirorna vissnat.

Klematisen Ville de Lyon är så sockersöt och man tror inte det kan bli vackrare förrän man sett den leka med Jackmaniin.

Madame Plantier är en ros med växtkraft och kort men överdådig blomning. Doften av gammaldags lyxig tvål sprider sig vida omkring. Den blir lätt ful i regn, men den står lite under tak. Den kan ju inte få så mycket vatten där och jag hugger ner den brutalt med häcksaxen när den vill ta över entrén till altanen. Madamen får dessutom samsas med en annan diva, klematisen Flamenco Dancer. Det verkar inte bekomma den ett dugg, den frodas minst sagt. Tanken var att klematisen, som ska kunna få till två blomningar, tidigt och sent på säsongen, skulle stå för showen före och efter rosens tid i rampljuset. Men men divor gör ju lite som de vill. Ofta slår de på stort och kör gemensamt nummer. Men jag klagar inte. För mycket av det goda kan ju vara underbart…. 

Klematis Sizaia Ptitsa

30 augusti, 2020
Klematis Sizaia Ptitsa

Klematis Sizaia Ptitsa, integrifolia- gruppen, be mig inte uttala namnet. En icke-klättrare. Hos mig tog den många år på sig att börja blomma, det var först när jag ledde rankorna uppför en spaljé den kom igång. Det var nog för mörkt på marken. Men nu blommar den ihärdigt från början av augusti och långt in på hösten.

Knopparna är nästa svarta. Blommorna börjar som midnattsblå för att sedan gå över till mer blåvioletta nyanser. Charmigt vridna kronblad och faktiskt en svag gullviveljuvlig doft om man kommer nära. Rankorna blir runt två meter på en säsong och man klipper ner den helt på våren.

Ibland viskar jag till den ”det är dig jag älskar mest”, men tyst så att de andra inte ska bli avundsjuka.

Klematis Sizaia Ptitsa