All Posts By

Annika

Klematis Sizaia Ptitsa

30 augusti, 2020
Klematis Sizaia Ptitsa

Klematis Sizaia Ptitsa, integrifolia- gruppen, be mig inte uttala namnet. En icke-klättrare. Hos mig tog den många år på sig att börja blomma, det var först när jag ledde rankorna uppför en spaljé den kom igång. Det var nog för mörkt på marken. Men nu blommar den ihärdigt från början av augusti och långt in på hösten.

Knopparna är nästa svarta. Blommorna börjar som midnattsblå för att sedan gå över till mer blåvioletta nyanser. Charmigt vridna kronblad och faktiskt en svag gullviveljuvlig doft om man kommer nära. Rankorna blir runt två meter på en säsong och man klipper ner den helt på våren.

Ibland viskar jag till den ”det är dig jag älskar mest”, men tyst så att de andra inte ska bli avundsjuka.

Klematis Sizaia Ptitsa

Trädgårdsfilmer

16 maj, 2020
Cyklamenblad i regn

Regnigt, kallt och covid-19-isolering. Då får man roa sig med att skaffa sig inspiration och ny kunskap digitalt. Här några av mina favoriter på Youtube just nu.

Gardeners world – underbart brittiskt tv-program om trädgård.

Nowness Great Gardens – makalösa trädgårdar världen runt i vackra filmer.

Garden Answer – alltid lika glad och entusiastisk amerikansk kvinna som visar sin trädgård och ger  kunniga tips.

Slottsträdgården Ulriksdal – lärorikt från proffs, och mycket trevligt.

National Garden Scheme – besök brittiska trädgårdar digitalt.

RHS – Royal Horticultural Society – här kan man fördriva mycket tid. De om Chelsea Flower Show är roliga.

Striptease

15 maj, 2020

Hon är tveksam och försiktig med att lätta på vinterklädsel, praktmagnolian. Först har hon luden dubbel vinterpäls. När värmen kommer tar hon tveksamt av sig den ena, men dröjer länge innan den andra tas av. Och då lämnar hon ändå pälsmössan kvar på blomknoppen för säkerhets skull. Och visst gör hon rätt i sin tvekan. I år slog några frostnätter till precis när hon tänkt slå ut i sin överdådsblomning. Jag lägger ut en bild från 2018 istället, för synen var så sorglig med bruna slamsor i stället för blomprakt som  ingen kan gå oberörd förbi.

Magnolia knopp Magnolia knopp Magnolia knopp Magnolia knopp

Lökar

29 juni, 2019

Kände mig lite nedslagen en dag över att trädgårdens rabatter börjar bli överfulla så min favoritsysselsättning att plantera nya härliga växter måste begränsas. Men så slog det mig. Våren! Den tidiga våren, där finns det plats! Plötsligt blev trädgården några hundra kvadratmeter större. Kändes det som i alla fall… och en låååång beställning till Holland (Eurobulb) gick iväg. Efter en väntan (som också blev lååång) blev det äntligen dags att plantera ner dem i marken. Lite svårt att föreställa sig hur det ska bli när det är fel säsong. Bra att jag har mycket bilder från trädgården som stöd för minnet. Och jag ska erkänna att jag gjorde moodboards i Indesign för att matcha färgerna månad för månad. Plantorna brydde sig dock inte helt om mina planer. Men fint blev det! Det enda jag ångrar var nog att jag inte köpte fler iris. Och kanske ännu fler tulpaner. Krokus kan man ju inte få för mycket av heller…

Kanske den vackraste av alla tulpaner Tulipa ’La Belle Epoque’.

Erythronium tuolumnense ’Pagoda’, hundtandslilja.

 

Tulipa ’Blue Diamond’

Tycker att denna kombination blev lyckad; Tulipa ’La Belle Epoque’, Tulipa ’Blue Diamond’, och Tulipa ’Queen of Night’.

Erythronium tuolumnense ’White Beauty’, hundtandslilja.

Tanken var att violetta krokusar skulle sticka upp ur den silvriga mattan av silverarv. Det funkade bra tycker jag. Sedan gömdes krokusbladen när silverfluffet växte. Crocus tommasinianus, ’Whitewell Purple’ Crocus tommasinianus ’Barr’s Purple’, Crocus tommasinianus ’Ruby Giant’.

 

Stamma upp liguster

13 januari, 2018
Uppstammad liguster Uppstammad liguster

I somras fortsatte jag mina uppstamningsprojekt. Det är så kul att klippa och forma. Och fördelen med att ha en uppväxt trädgård är ju just att det finns uppväxta träd och buskar. Det är synd att ta bort dem, ofta går det att snygga till dem. Denna gång var det en ligusterbuske som blev tillfixad. Den var lite intetsägande tyckte jag. Med uppstamningen blev den mer som ett gulligt litet flerstammigt träd.

Vi har gott om vintergrön liguster som häck. De är bra tycker jag. Växer snabbt (på gott och ont…) och tätt och är lätta att forma prydligt. Bladen sitter kvar större delen av året. De är tåliga och om man klipper häcken sent på säsongen hinner den blomma på våren innan det är dags att klippa igen. Blommorna doftar visserligen något kväljande, men de drar till sig moln av fjärilar och andra insekter. Fåglarna gillar bären och att gömma sig i häcken.

Till skillnad från uppstammad tuja kommer ligustern nog vara mer skötselkrävande. På tujan kommer det inte (så många) nya skott på stammen, man det gör det på ligustern, som också kan roa sig med att skjuta rotskott omkring sig.

Eftersom liguster växer snabbt är det lätt att forma om den. Min tanke är att den ska få större och mer rund krona framöver. Den har fått backnejlikor runt fötterna som snart växer till sig till en silvrig matta. Skönt att inte behöva trixa runt med gräsklipparen.

Pyssel inomhus

7 januari, 2018
suckulent

I väntan på våren får man pyssla lite inomhus. Min sambo har svarvat ur några trädbitar och satt i en liten sillburk som håller kvar jorden. Suckulenterna jag planterat däri kräver varken mycket jord eller vatten, så det kan nog fungera.

Lycka är att skörda i december…

24 december, 2017
Grönkål

Grönkålen var en av de saker som lyckades i köksträdgården i år. Präktig och orörd av hararna räckte den gott och väl till den traditionsenliga grönkålssalladen på två julbord med våra familjer. Fantastiskt god är den och smakar krispigt nyttigt till all stabbig julmat.

Receptet är så här:

1 dl balsamvinäger

1,5 dl flytande honung

3 dl rapsolja

saft av en citron

1 tsk citronpeppar

1,5 dl rostade solrosfrön

Grönkål, ungefär ganska mycket

Repa grönkålen fint. Rosta fröna på svag värme i stekpanna eller ugn (ca 5 min i 225 grader). Blanda strax innan servering.

 

 

 

Drivvedsprojekt

19 oktober, 2017

Jag älskar drivved. Så silvrigt och vackert. I trädgården för det in lite mystik, lite trolskt och vilt.

Himmelskt himmelsblått

14 oktober, 2017

Jag älskar blått, och blå blommor är magiskt vackert i skuggan. När vi flyttade in rådde här total brist på blåhet, men det kommer snart vara åtgärdat.

Min efterlängtade blå rabatt börjar ta form. Än så länge är den lite ödslig, men snart nog kommer en klematis ’Sizaia Ptitsa’ (som inte klättrar) mingla runt här bland moln av kaukasisk förgätmigej med silvriga blad och lysande blå kungsnäva.

Mellan trampstenarna finns en liten blå klocka jag inte vet namnet på (någon som vet?) och lyser vägen till ”hemliga gången”.  Där står också en bolltistel på helt fel plats – den är vass att gå förbi.

En blå stjärnklocka ’Campanula poscharskyana’ försöker jag övertala att välla ut mellan granitblocken. Och några (ja okay då, alldeles för många) klematis, ’Jackmanii’ och ’Lagoon’, ska lägga sig snällt tillrätta som kuddar på stenmuren – och inte ge sig på att klättra i häcken. Blå iris och praktveronika Veronica austriaca ’Shirley Blue’ ska sticka upp här och där. På våren, blå krokus, pärlhyacint och vårstjärna.

En violettblå rhododendron ’Impeditum’ måste nog flytta hit från den vita rabatten. Kommer bli så fint. Och så trångt. Men det är ju två bra anledningar att göra större rabatt, tror inte det kan bli för mycket blått för min del.  Och då kanske jag kan klämma in en spaljé Klematis JackmanimeStjärnklockad blåregn med…

Ibland blir det fel…

6 oktober, 2017

Det blir inte alltid som man tänkt sig när någon tänkt fel. Eller märkt fel och inte märkt det iallafall. Till butikernas försvar ska jag säga att jag inte brytt mig om att reklamera.

Funkia Sum and substance? 

Nope! (Köpt på Odla. nu). Fast denna var ju riktigt fin, med den ljusa kanten på bladen. Hade varit kul att veta namnet på den dock. Någon som vet?

Klematis Hagley Hybrid?

Nix! Skulle inte tro det. Men också ganska fin. (30-kronors-klematis på Lidl)

Och denna till min vita rabatt, är inte alls en vit Montanaklematis… utan en väldigt violett  Jackmanii – som jag råkar ha fyra stycken av redan (sticklingar är kul!). (30-kronors-klematis på Lidl)

 

 

 

 

Stamma upp tujor

14 april, 2017

 

Så här såg det ut innan. Vid garageväggen, precis vid vår frukosthörna växer en rad med tujor. De var mest tufsiga och tråkiga och jag var lite sugen på att ta bort dem. Men å andra sidan, hur kul är en garagevägg? Och tujornas rötter sträckte sig långt under plattorna (som visserligen ska läggas om…någon gång…), och skulle nog vara svåra att få bort. Och vad skulle kunna växa där i stället? Norrläge, skugga hela dagen och dessutom kruttorrt under takutsprånget.
Jag bestämde mig för att stamma upp dem. Det tog sin tid, men jag tycker det blev fint. Det ser intressantare ut, speciellt på vintern. Under planterade jag gul fetknopp (Sedum acre) – typ det enda som kan tänkas vilja växa därunder. De bredde ut sig snabbt och blommar gult på våren. Men försök pågår med porslinsbräckor (Saxifraga x urbium), som kanske inte frodas men i alla fall verkar klara sig där.

 

Det är svårt att få det rakt, man måste ha en stödlinje, och gå en bit ifrån med jämna mellanrum för att se så det blir bra.

 

 

Färdigt resultat. Rabatterna har också stramats upp, men det får bli ett annat inlägg.

Ganska så trädgårdsnördigt är det…

14 april, 2017

…att kasta sig över en 363 sidor tjock bok om jord. Så intressant att riktigt få fördjupa sig i ett ämne och gräva ner sig i jordtyper, kompost och gödsling. Själva grunden för att lyckas med trädgården. Trädgårdsboken om jord (Bokförlaget Langenskiöld) – rekommenderas varmt, precis som Konsten att odla det omöjliga, Peter Englander (Bonnier fakta). Man blir ju grymt sugen på att odla allt spännande som inte borde gå att odla här, men som faktiskt kanske…. Garaget börjar bli lite fullt dock med övervintrare. Men även om man inte vill odla omöjliga saker, så ger boken väldigt bra kunskap om mikroklimat och hur man ger växter de bästa förutsättningarna.

Frostig morgon

11 mars, 2017

Tibasten (Daphne mezereum) har haft blomknoppar sedan nyår och en efter en slår de ut. Än är det för kallt för att en underbara doften riktigt ska sprida sig, men snart snart. Jag älskar den busken, mest för den tidiga blomningen, som är fantastisk, men busken är fin året om och får röda bär (giftiga) och vackra höstfärger. Hortensiorna pryder sin plats fortfarande.

 

 

Kajor

17 januari, 2017

Lite off topic, men kunde inte låt bli att visa den här mobilfilmen från morgonpromenaden till jobbet i Norrköping. Visst är det märkligt fascinerande att titta på? Som en bisvärm, eller dementorerna i Harry Potter. Jag stod där en bra stund och beundrade skådespelet.

Egna nötter till jul

28 december, 2016

Ormhassel

 

 

 

 

Jag visste inte att ormhasseln kunde ge nötter. Vår stackars lilla ormhassel har fått flytta runt för att jag inte kunnat bestämma plats till den. Och så återgäldar den mig så fint med att producera nötter. Och jo, de går att äta. Väldigt goda! Som om det inte räckte med att det är en så vacker buske, speciellt om man stammar upp den till ett knotigt träd. Om man låter den växa fritt blir den lätt mest ett ris-virrvarr. Bilden  på det stora trädet är från Zetas trädgård.

Stamma upp en tuja

28 december, 2016
Uppstammad tuja

Tidigt i våras fick jag för mig att den stora tujafyrkanten på framsidan var tråkig. Jag tyckte den såg tung och klumpig ut, och dessutom var det jobbigt att klippa gräset runt om. Å andra sidan skyddar den mot insyn i köket och så är den vintergrön. Ett alternativ hade varit att helt ta bort den och ersätta med något snyggt träd. Men det kändes som ett stort projekt att gräva bort den och det tar ett tag för ett nyplanterat träd att växa sig stort och fint. Men jag tänkte att om jag stammar upp tujan, så kanske det blir finare, mer luftigt. Och så kan jag täcka med någon fin växt under och slippa gräsklippningen där.

dsc_8786Det verkar vara olika bud på när det är bäst att tukta tujor. Det här var i mars, så det fick bli då. Det var helt enkelt då jag hade tid och inspiration, och tujan klarade den grava misshandeln fintfint.

Lite läskigt var det att börja klippa. När det var halvklart såg det bedrövligt ut! Det hade varit lättare att vara två, för att det var svårt att se vad som skulle hända om en gren togs bort. Den såg kanske ut som om den inte var någon mening med, men sedan så visade sig den sträcka sig till en annan del av fyrkanten och så blev det ett tomt hål där. Jag fäste ett snöre mellan två stolar för att det skulle bli rakt, och kollade det med vattenpass. Marken lutar så det gick inte att mäta nerifrån och upp, då hade det blivit snett. Det var mer jobb än jag trott. Jag höjde upp kronan i omgångar tills jag blev nöjd. Det tog hela dagen och jag tyckte inte det blev jättebra. Men nu när det har gått några månader och marktäckaren har vuxit till sig så tycker jag det blev fint. Det ser intressantare ut, och gör att det blir mer form på vintern.

Marktäckaren är silverarv. Jag ville ha något som lyser upp det skuggiga hörnet och skapar kontrast mot den mörkgröna tujan. Silverarv vill ha det soligt och torrt, men är inte så kinkigt så jag testade det. Jag hade redan silverarv i en rabatt, och där började den ta över utrymmet, så jag flyttade plantor därifrån och tog frön senare när den blommat. Det gick på två månader så var marken ganska täckt. Det är en tacksam och fin växt, tycker jag. Klipper man ner de vita blommorna så blommar den igen. Den håller sig fin hela vintern och täcker snabbt. Den sprider sig dock ganska så lätt, så det är bäst att klippa bort fröställningarna för att hålla den på plats. Den är dock lätt att rensa bort.

dsc_0089

Spaljéer i armeringsjärn

24 oktober, 2016
Svets

Resor och diamanter i all ära, men inget slår en egen svets i födelsedagspresent, det är romantik det! Så mycket roligt man kan göra! Det är inte så svårt att svetsa ihop en enkel spaljé i armeringsjärn. Och nu när jag börjar få snits på det blir det mer och mer avancerade former. Jag gillar verkligen det rostiga lite ruffiga intrycket. Sedan är det diskret, det smälter in i grönskan och lyfter fram växterna. Många spaljéer blir det. Men en trädgård rymmer fler än man tror, faktiskt. Och några har jag gett bort till vänner.

https://jord.textmagasinet.se/wp-content/uploads/2016/10/DSC_0092.jpg