Vi kapade vår förvuxna tujahäck från 6-7 m till ca 4-5 m. Nu ett halvår senare är häcken fortfarande vid liv och ser bra ut.
I vår trädgård finns det tujor. Många och stora. Perfekt för att snabbt skapa insynsskydd. Men förvuxen är den inte vacker. När vi flyttade in i huset fanns det en grön rufsig mur av tujor på baksidan. Häcken skymmer himlen och stoppar effektivt kvällssolen på altanen. Å andra sidan är det skönt att slippa insyn och den skyddar mot trafiken på vägen utanför. Så det var jättebra att den planterades någon gång i början på 90-talet. Men sedan har den fått växa sig för hög. Väldigt mycket för hög. Den står dessutom uppe på en slänt, så att komma åt att beskära tujorna är svårt. De första två meterna nertill går att trimma, men högre upp blir det svårare, så den är smalare nertill än upptill. Helst hade jag kapat ner den till hälften.
Trädgårdsmästare Google gav motstridiga besked. Går inte att kapa tujor – blir brunt, stympat och häcken dör. Eller så går det utmärkt att beskära tujor rejält, det växer ut igen. Bara man gör det i augusti. Fast på vintern är det bäst. Men det måste vara på hösten. Typ. Så vi gjorde det i augusti, för det var då vi hade tid helt enkelt. Men ett bra tips var att kapa stammen kortare än grenarna. Då döljs stumpen av det gröna på grenarna.
Vi hyrde en skylift, 800kr för en helg (poldo.se, utanför Linköping). Skyliften var smidig att hämta och använda. Vi fick instruktioner av uthyraren. Det svåraste var att backa in den så långt det gick på den smala uppfarten, utan att meja ner alltför mycket. Gräsmattan fick några (fler) gropar, men inget som inte är svårfixat. Inne på tomten fick vi köra manuellt. Det var tungt på två personer, men med hjälp av brädor att rulla den på gick det bra. Vi hade lånat en motorsåg, men det var faktiskt lättare att såga för hand. Där slänten var som bredast gick det inte att komma tillräckligt nära med skyliften. Sågen fick monteras på ett skaft för att nå fram… En fick stå på marken och guida: lite mer till vänster, något sticker upp där…
Vi vågade inte kapa tujorna för mycket, cirka två meter tog vi. Beskärning på bredden får vänta tills i vår, för att inte chocka tujorna för mycket på en gång. Det var ändå rejäla ”julgranar” som kom ner. Tycker inte det ser ut att vara så stor skillnad på bilderna, men i verkligheten är det stor förändring. (Även ligusterhäcken till höger har ju kapats en bit). Det blev mycket ljusare och prydligare, och jag tycker inte det ser stympat ut. Nu, ett halvår senare, är häcken fortfarande vid liv, och nya skott har skjutit upp i toppen. Häcken ska få vila ett par år, sen ska vi kapa en bit till.
Fick ett tips (dock försent vid denna gallring) om att man kan sälja tujagrenarna till blomaffärer och de som gör begravningskransar, de vill gärna ha dem. Stammarna kapade vi upp till ved, och några sparade vi till blomstöd för till exempel luktärtor.