Tuja-arkiv - Växtmagasinet

Stamma upp tujor

14 april, 2017

Så här såg det ut innan.

Vid garageväggen, precis vid vår frukosthörna växer en rad med tujor. De var mest tufsiga och tråkiga och jag var lite sugen på att ta bort dem. Men å andra sidan, hur kul är en garagevägg? Och tujornas rötter sträcker sig långt under plattorna (som visserligen ska läggas om…någon gång…), och skulle nog vara svåra att få bort. Och vad skulle kunna växa där i stället? Norrläge, skugga hela dagen och dessutom kruttorrt under takutsprånget.
Jag bestämde mig för att stamma upp dem. Det tog sin tid, men jag tycker det blev fint. Det ser intressantare ut, speciellt på vintern. Jag planterade gul fetknopp (Sedum acre) under. Det är typ det enda som kan tänkas vilja växa därunder. De bredde ut sig snabbt och blommar gult på våren. Men försök pågår med porslinsbräckor (Saxifraga x urbium), som kanske inte frodas men i alla fall verkar klara sig där.

Det är svårt att få det rakt, man måste ha en stödlinje, och gå en bit ifrån med jämna mellanrum för att se så det blir bra.

Färdigt resultat. Rabatterna har också stramats upp, men det får bli ett annat inlägg.

Inga kommentarer

Stamma upp en tuja

28 december, 2016

Tidigt i våras fick jag för mig att den stora tujafyrkanten på framsidan var tråkig. Jag tyckte den såg tung och klumpig ut, och dessutom var det jobbigt att klippa gräset runt om. Å andra sidan skyddar den mot insyn i köket och så är den vintergrön. Ett alternativ hade varit att helt ta bort den och ersätta med något snyggt träd. Men det kändes som ett stort projekt att gräva bort den och det tar ett tag för ett nyplanterat träd att växa sig stort och fint. Men jag tänkte att om jag stammar upp tujan, så kanske det blir finare, mer luftigt. Och så kan jag täcka med någon fin växt under och slippa gräsklippningen där.

Det verkar vara olika bud på när det är bäst att tukta tujor. Det här var i mars, så det fick bli då. Det var helt enkelt då jag hade tid och inspiration, och tujan klarade den grava misshandeln fintfint.

Lite läskigt var det att börja klippa. När det var halvklart såg det bedrövligt ut! Det hade varit lättare att vara två, för att det var svårt att se vad som skulle hända om en gren togs bort. Den såg kanske ut som om den inte var någon mening med, men sedan så visade sig den sträcka sig till en annan del av fyrkanten och så blev det ett tomt hål där. Jag fäste ett snöre mellan två stolar för att det skulle bli rakt, och kollade det med vattenpass. Marken lutar så det gick inte att mäta nerifrån och upp, då hade det blivit snett. Det var mer jobb än jag trott. Jag höjde upp kronan i omgångar tills jag blev nöjd. Det tog hela dagen och jag tyckte inte det blev jättebra. Men nu när det har gått några månader och marktäckaren har vuxit till sig så tycker jag det blev fint. Det ser intressantare ut, och gör att det blir mer form på vintern.

Marktäckaren är silverarv

Jag ville ha något som lyser upp det skuggiga hörnet och skapar kontrast mot den mörkgröna tujan. Silverarv vill ha det soligt och torrt, men är inte så kinkigt så jag testade det. Jag hade redan silverarv i en rabatt, och där började den ta över utrymmet, så jag flyttade plantor därifrån och tog frön senare när den blommat. Det gick på två månader så var marken ganska täckt. Det är en tacksam och fin växt, tycker jag. Klipper man ner de vita blommorna så blommar den igen. Den håller sig fin hela vintern och täcker snabbt. Den sprider sig dock ganska så lätt, så det är bäst att klippa bort fröställningarna för att hålla den på plats. Den är dock lätt att rensa bort.

5 Kommentarer

Att kapa en tujahäck

7 januari, 2016

Vi kapade vår förvuxna tujahäck från 6-7 m till ca 4-5 m. Nu ett halvår senare är häcken fortfarande vid liv och ser bra ut.

I vår trädgård finns det tujor. Många och stora. Perfekt för att snabbt skapa insynsskydd. Men förvuxen är den inte vacker. När vi flyttade in i huset fanns det en grön rufsig mur av tujor på baksidan. Häcken skymmer himlen och stoppar effektivt kvällssolen på altanen. Å andra sidan är det skönt att slippa insyn och den skyddar mot trafiken på vägen utanför. Så det var jättebra att den planterades någon gång i början på 90-talet. Men sedan har den fått växa sig för hög. Väldigt mycket för hög. Den står dessutom uppe på en slänt, så att komma åt att beskära tujorna är svårt. De första två meterna nertill går att trimma, men högre upp blir det svårare, så den är smalare nertill än upptill. Helst hade jag kapat ner den till hälften.

Tujahäcken före kapning

Trädgårdsmästare Google gav motstridiga besked. Går inte att kapa tujor – blir brunt, stympat och häcken dör. Eller så går det utmärkt att beskära tujor rejält, det växer ut igen. Bara man gör det i augusti. Fast på vintern är det bäst. Men det måste vara på hösten. Typ. Så vi gjorde det i augusti, för det var då vi hade tid helt enkelt. Men ett bra tips var att kapa stammen kortare än grenarna. Då döljs stumpen av det gröna på grenarna.

Vi hyrde en skylift, 800kr för en helg (poldo.se, utanför Linköping). Skyliften var smidig att hämta och använda. Vi fick instruktioner av uthyraren. Det svåraste var att backa in den så långt det gick på den smala uppfarten, utan att meja ner alltför mycket. Gräsmattan fick några (fler) gropar, men inget som inte är svårfixat. Inne på tomten fick vi köra manuellt. Det var tungt på två personer, men med hjälp av brädor att rulla den på gick det bra. Vi hade lånat en motorsåg, men det var faktiskt lättare att såga för hand. Där slänten var som bredast gick det inte att komma tillräckligt nära med skyliften. Sågen fick monteras på ett skaft för att nå fram… En fick stå på marken och guida: lite mer till vänster, något sticker upp där…

Vi vågade inte kapa tujorna för mycket, cirka två meter tog vi. Beskärning på bredden får vänta tills i vår, för att inte chocka tujorna för mycket på en gång. Det var ändå rejäla ”julgranar” som kom ner. Tycker inte det ser ut att vara så stor skillnad på bilderna, men i verkligheten är det stor förändring. (Även ligusterhäcken till höger har ju kapats en bit). Det blev mycket ljusare och prydligare, och jag tycker inte det ser stympat ut. Nu, ett halvår senare, är häcken fortfarande vid liv, och nya skott har skjutit upp i toppen. Häcken ska få vila ett par år, sen ska vi kapa en bit till.

Efter tujabeskärningen. (Det bruna i häcken är bara avklippta grenar som torkat- det var svårt att skaka ner allt). Ett äppelträd och en köksträdgård har kommit till, men det är ett helt annat inlägg.

Fick ett tips (dock försent vid denna gallring) om att man kan sälja tujagrenarna till blomaffärer och de som gör begravningskransar, de vill gärna ha dem. Stammarna kapade vi upp till ved, och några sparade vi till blomstöd för till exempel luktärtor.

5 Kommentarer