Kategori

Trädgårdsinspiration

Egna nötter till jul

28 december, 2016

Ormhassel

 

 

 

 

Jag visste inte att ormhasseln kunde ge nötter. Vår stackars lilla ormhassel har fått flytta runt för att jag inte kunnat bestämma plats till den. Och så återgäldar den mig så fint med att producera nötter. Och jo, de går att äta. Väldigt goda! Som om det inte räckte med att det är en så vacker buske, speciellt om man stammar upp den till ett knotigt träd. Om man låter den växa fritt blir den lätt mest ett ris-virrvarr. Bilden  på det stora trädet är från Zetas trädgård.

Stamma upp en tuja

28 december, 2016
Uppstammad tuja

Tidigt i våras fick jag för mig att den stora tujafyrkanten på framsidan var tråkig. Jag tyckte den såg tung och klumpig ut, och dessutom var det jobbigt att klippa gräset runt om. Å andra sidan skyddar den mot insyn i köket och så är den vintergrön. Ett alternativ hade varit att helt ta bort den och ersätta med något snyggt träd. Men det kändes som ett stort projekt att gräva bort den och det tar ett tag för ett nyplanterat träd att växa sig stort och fint. Men jag tänkte att om jag stammar upp tujan, så kanske det blir finare, mer luftigt. Och så kan jag täcka med någon fin växt under och slippa gräsklippningen där.

dsc_8786Det verkar vara olika bud på när det är bäst att tukta tujor. Det här var i mars, så det fick bli då. Det var helt enkelt då jag hade tid och inspiration, och tujan klarade den grava misshandeln fintfint.

Lite läskigt var det att börja klippa. När det var halvklart såg det bedrövligt ut! Det hade varit lättare att vara två, för att det var svårt att se vad som skulle hända om en gren togs bort. Den såg kanske ut som om den inte var någon mening med, men sedan så visade sig den sträcka sig till en annan del av fyrkanten och så blev det ett tomt hål där. Jag fäste ett snöre mellan två stolar för att det skulle bli rakt, och kollade det med vattenpass. Marken lutar så det gick inte att mäta nerifrån och upp, då hade det blivit snett. Det var mer jobb än jag trott. Jag höjde upp kronan i omgångar tills jag blev nöjd. Det tog hela dagen och jag tyckte inte det blev jättebra. Men nu när det har gått några månader och marktäckaren har vuxit till sig så tycker jag det blev fint. Det ser intressantare ut, och gör att det blir mer form på vintern.

Marktäckaren är silverarv. Jag ville ha något som lyser upp det skuggiga hörnet och skapar kontrast mot den mörkgröna tujan. Silverarv vill ha det soligt och torrt, men är inte så kinkigt så jag testade det. Jag hade redan silverarv i en rabatt, och där började den ta över utrymmet, så jag flyttade plantor därifrån och tog frön senare när den blommat. Det gick på två månader så var marken ganska täckt. Det är en tacksam och fin växt, tycker jag. Klipper man ner de vita blommorna så blommar den igen. Den håller sig fin hela vintern och täcker snabbt. Den sprider sig dock ganska så lätt, så det är bäst att klippa bort fröställningarna för att hålla den på plats. Den är dock lätt att rensa bort.

dsc_0089

Spaljéer i armeringsjärn

24 oktober, 2016
Svets

Resor och diamanter i all ära, men inget slår en egen svets i födelsedagspresent, det är romantik det! Så mycket roligt man kan göra! Det är inte så svårt att svetsa ihop en enkel spaljé i armeringsjärn. Och nu när jag börjar få snits på det blir det mer och mer avancerade former. Jag gillar verkligen det rostiga lite ruffiga intrycket. Sedan är det diskret, det smälter in i grönskan och lyfter fram växterna. Många spaljéer blir det. Men en trädgård rymmer fler än man tror, faktiskt. Och några har jag gett bort till vänner.

https://jord.textmagasinet.se/wp-content/uploads/2016/10/DSC_0092.jpg

Besök på Julita gård

22 oktober, 2016
Julita gård

Vi svängde spontant in på Julita gård när vi var på hemväg från semester. Det är ett fint besöksmål, en gammal herrgård i närheten av Eskilstuna och Katrineholm. Mycket intressant om man vill veta hur livet såg ut förr, i 1900-talets början, på ett stort gods. Och herrgården är vacker och visningarna spännande, men det var allt trädgården som gjorde mest intryck.

dsc_9615-2

Örtagården

Det var en doftupplevelse att vandra runt bland rosor och timjan i örtagården, och bland pionerna i pionträdgården (där det ska finnas runt 130 olika arter och sorter).

Köksträdgård på Julita gård

Vilken köksträdgård, den är något att… inte jämföra med sin egen.

Växthus på Julita gård

Där finns ett sådant där växthus som ser ut precis som i ens drömmar, fullt med pelargoner. Och en trädgårdsbutik där man hittar gamla bevarade sorter av äppel- och päronträd, och plantor från deras samling av 24 sorters humle. Perfekt om man behöver köpa massor av träd för att skapa en päronträdstunnel som slingrar sig genom trädgården – som de hade i fruktlunden.

Växthus på Julita gård

dsc_9583-2

Julita gårds park

Sedan kan man vandra i det stora parkområdet och låtsas vara fin fröken, en prinsessa eller något. Eller bara springa omkring och leka kurragömma mellan lindar och lönnar, formklippt tuja och buxbom, rosrabatter och spännande piprankebågar. Trädgården inbjuder till det.

dsc_9609-2

 

 

 

Kinesiska trädgårdar del 2

7 december, 2015

Kinesiska trädgårdar är fyllda av vacker symbolik och andlighet, mystisk och lockande för oss oinvigda. Även om vi inte känner till fen-shui, daoism, buddism, kultur och historia, kan vi känna att det är en plats där inget finns av en slump. Allt är genomtänkt. En berättelse bor i varje träd och i varje sten.

skuggkalligrafi Kinaträd

I utsikterna finns det rum för insikter. Genom öppningar, halvt dolda av spaljéer i vackra former, kan man se ut över trädgården och solen silas in till mönster mot golvet.

IMGP4441Inspirationen till trädgårdarna hämtas ofta från Kinas dimklädda berg. Där blommar magnolian på kala grenar. Knotiga förvridna tallar imponerar med sin livskraft. Trots att de pinas av kyla och vind, grönskar de. Och fortsätter att leva så länge, att de förtjänar ett eget namn. Skulpturala stenpelare sträcker sig upp ur marken, gråvita som förstelnade moln. Urgröpta, med märkliga fåror, lena i all sin hårdhet. I deras håligheter hittar tallens rötter rum att klamra sig fast. Stenformationerna för tanken till Kinas spetsiga berg.

IMGP5182 IMGP4951

Överallt finns ställen att slå sig ner på. Det är ett mycket sympatiskt drag hos en trädgård. Att den bjuder in till att sitta ner på en vacker plats. Så är också trädgårdarna skapade för avkoppling och njutning. Dricka te med vänner i skymningen, skriva poesi eller måla. Lika väl som huset, är trädgården en plats att tillbringa sina dagar i. Rödlackade dörrar blänker kontrast mot det gröna. Paviljonger, lusthus och takklädda gallerier med poetiska namn, skyddar mot regn och snö så att man även kan njuta av trädgården klädd i vintervitt eller höstig dimma. De svängda taken skyddar även mot onda andar. Om de skulle rutscha nerför taket, gör svängen att de far iväg dit de kom i från.

IMGP5226

IMGP5282 Vid bergens fot breder bambuskog ut sig. Och den har en given plats i trädgården med. Bambu rasslar som papper i vinden och bäddar in bruset från världen utanför trädgårdsmuren. Även i en bullrig mångmiljonstad kan man hitta frid under bambuns sirliga lövverk. Solljuset silas mellan gulgröna blad. Fåglar gillar att gömma sig där och deras sång ökar känslan att vara långt borta.

IMGP5557-1I trädgården står ofta bonsaiträd i vackra krukor. Mångårig omvårdnad och tuktning har format dem till konstverk, som små miniatyrer av skogens uråldriga träd.Kanske skymtar ett vattenblänk genom lövverket. Eller så ramar en utsmyckad galleröppning in en levande tavla av vyn bortanför. Ett motiv att stiga in i. Stenmosaik under fötterna leder en genom en bambuskog fram till en månport. En rund öppning genom en slitet dimvit mur. På andra sidan väntar en sicksackgång. Vinkligheten gör det svårt för onda andar att ta sig igenom, eftersom de bara kan färdas rakt fram.Vart leder den? Det är fullt möjligt att gå vilse även i en liten trädgård. Men det gör man med glädje.

Kinesiska trädgårdar del 1

7 november, 2015

Som en barndomsfantasi. När man gick genom portalen, öppnade dörren i det hemliga skåpet, eller slog upp en förtrollad bok så färdades man långt bort. In i ett magiskt land där allt kunde hända.

IMGP4467Att stiga in i en kinesisk trädgård är som att stiga in i ett stycke obändig natur. Men en idealiserad natur, mer som en romantisk dagdröm, en längtan efter naturen. Ett stilla landskap, som skänker ro. Berg och sjöar, skog och vindlande broar. Storslagna vyer, på liten yta. Trafikbruset slocknar, och luften klarnar.

IMGP4434_2Den är hemlighetsfull, den kinesiska trädgården. Som en blyg flicka döljer ansiktet bakom en solfjäder och bara visar glimtar av sin skönhet, avslöjar den sina vyer långsamt en efter en. Överallt finns noggrant arrangerade stilleben att njuta av. Ett rum, en trädgård i trädgården. Ett vattenfall, ett träd eller en öppen paviljong. Alltid med en glimt som leder nyfikenheten vidare. Driver en att gå djupare in i trädgården mot nästa blickfång, lockar en med på färden. Följ mig. Ett löfte. Titta här, här har jag mer att visa dig. Se vad jag gömmer.

 

Man kan tillbringa en dag med att följa guldfiskarnas vindlande turer. De är i Kina en symbol för rikedom och överflöd. Och visst ger de ett överdådigt intryck där de far fram som orangea eldslågor under jadeskimrande grön yta.

IMGP5557Dammens spegling behövs för att hämta ner himlen till trädgården. Tårpilar sveper med sina silvergröna vidjor över den svala ytan. Trädgården tycks sväva på vattenspegeln som försvinner in under stenarna. Vattnet springer ibland ut från en skrovlig klippa, kastar sig modigt ner i en smal ravin.

 

I trädgården finns inga stora öppna ytor. Inga blommiga rabatter. Ingen gräsmatta som sträcker ut sig. Grönt är den dominerande nyansen. Mossgrönt, limegrönt, silvrigt grågrön, alla nyanser man kan tänka sig, av grönt. Det går inte tröttna på den gröna färgen. Den skänker lugn. Formerna träder fram. Och en rödglödande lönn, en ensam orkidé, eller ett aprikosträd i doftande blom, träder fram och lyser mot den stilla gröna bakgrunden.